Så handlas ETF:er: börser, öppettider och priser

Vem står egentligen på andra sidan?

När du köper en ETF handlar du sällan direkt med en annan sparare. Du handlar med en market maker: ett företag vars uppgift är att hela dagen ställa en köpkurs ( bid) och en säljkurs ( ask), tjäna den lilla skillnaden mellan dem ( spreaden) och samtidigt säkra bort sin risk. Bakom market makers finns creation/redemption-mekanismen (kapitel 31), som gör att de kan skapa eller lösa in ETF-andelar till fondens värde. Det är precis därför de kan ställa snäva priser även i fonder där ingen annan investerare råkar vara aktiv just den minuten.

Det får en befriande konsekvens för nybörjare: du behöver inte hitta en köpare eller säljare. Kursen är det stående erbjudandet. Det du ska bry dig om är kvaliteten på kursen, och det är vad resten av kapitlet handlar om.

Så läser du en kurs

En livekurs kan se ut så här: bid 82,39 × ask 82,43. Köper du nu betalar du 82,43. Säljer du nu får du 82,39. Skillnaden på 4 cent (~0,05 % här) är spreaden: avgiften för att få omedelbar handel åt båda håll. Två siffror till spelar roll:

• Storlek: hur många andelar som finns tillgängliga till dessa priser. Privatsparares order överstiger nästan aldrig den visade storleken i vanliga ETF:er. Om din gör det finns verktygen i kapitel 56.
• Senaste pris: priset i föregående affär. Användbart i diagram, men värdelöst för själva beslutet, eftersom du handlar till aktuell bid eller ask, inte till historiken.

Spreadar är inte konstanta. De blir bredare när det underliggande är svårt att prissätta (volatilitet, nyheter) eller sover – kapitlets viktigaste idé.

Gyllene regeln: handla när det underliggande är vaket

En ETF kan vara öppen för handel samtidigt som marknaden den äger är stängd. En Europanoterad S&P 500-ETF handlas från den europeiska morgonen, flera timmar innan New York öppnar. En Asien-ETF kan handlas i London medan Tokyo sover. Under dessa timmar ställer market makers fortfarande priser, men de måste värdera de underliggande tillgångarna med hjälp av proxyinstrument (terminer, valutor och korrelerade marknader), och de tar betalt för osäkerheten genom bredare spreadar.

Praktiska konsekvenser:

• ETF:er med USA-exponering som handlas i Europa: den bästa perioden är överlappningen efter att USA öppnat (15:30–17:30 CET), när de faktiska aktierna handlas och spreadarna krymper.
• ETF:er med Asienexponering som handlas i Europa eller USA: det finns ingen överlappning. Spreadarna är därför strukturellt bredare hela dagen. Inget är trasigt; kostnaden är bara högre, så handla lugnt och med limitorder.
• ETF:er på din hemmamarknad: vilken lugn tid mitt under sessionen som helst fungerar bra.

En professionell nyans sätter rådet i proportion: för de största och mest välhandlade exponeringarna är merkostnaden utanför överlappningen liten. Market makers behöver inte de underliggande aktierna i handel för att kunna prissätta en S&P 500-ETF i Frankfurt klockan 10:00. De säkrar sig i instrument som handlas nästan dygnet runt, framför allt indexterminer men också valutor och korrelerade marknader. Därför handlas de största fonderna med snäva spreadar under hela den europeiska sessionen. Överlappningen är en optimering, inte ett krav: en order klockan 11:00 i en stor fond kanske kostar en eller två baspunkter mer, vilket på ett normalt köp är några cent. Titta mer på klockan för mindre och mer exotiska exponeringar, där säkringsinstrumenten är tunnare och merkostnaden verklig. För jättarna kan du handla när det passar din dag.

Stökigast vatten: öppning och stängning

Två tidsfönster förtjänar ständig försiktighet.

De första minuterna efter öppning. Nattens nyheter håller på att prisas in, många underliggande aktier har ännu inte gjort dagens första affär och ETF-kurserna är som bredast för dagen. Kapitlet om Flash Crash 2010 (81) visar extremfallet. Regel: inga order under de första 10–15 minuterna om du inte har ett skäl som en professionell handlare skulle känna igen.

Stängningen och stängningsauktionen. Börser avslutar dagen med en stängningsauktion som sätter de officiella stängningskurserna. Den är djup och domineras av institutionella aktörer (kapitel 71). Den kontinuerliga handeln minuterna före auktionen kan tunnas ut när likviditet flyttar till auktionen. För en privatinvesterare är den praktiska sammanfattningen enkel: mitt på sessionen är bättre än kanterna, och det finns aldrig någon anledning att jaga den sista minuten.

Handelsstopp, snabba marknader och annat väder

Börser pausar handeln när priser rör sig för snabbt (volatilitetsstopp, limit-up/limit-down-system i USA) eller när handeln i det underliggande störs. För en ETF-ägare är det väder, inte skada: fondens tillgångar påverkas inte och kurssättningen återupptas. Den praktiska regeln under alla snabba marknader är bokens mest återkommande råd: bara limitorder (kapitel 15), eftersom en marknadsorder i en marknad med prisgap är en blank check. Alla kända katastrofer för privatsparare i ETF-handel är i grunden en marknadsorder som mötte en dålig minut.

Ett exempel

Lina i München vill köpa för €2 000 av en Europanoterad MSCI World-ETF (ungefär 65 % amerikanska innehav).

• Dålig version: på lördagen lägger hon en väntande marknadsorder. Den går igenom måndag 9:00:05 på Xetra, med en spread på 0,35 % i dimman efter helgen, plus effekten av de första prisnoteringarna. Osynlig kostnad: ungefär €7–10 jämfört med en lugn affär, och ibland mycket mer.
• Bra version: måndag 15:45 CET, när den amerikanska marknaden varit öppen i tjugo minuter och spreaden är 0,06 %. Hon lägger en limit vid ask (82,43) och får avslut direkt. Tur-och-retur-kostnaden på den här sidan av affären: cirka €1,20.

Samma fond, samma vecka, samma investerare. Skillnaden var tidpunkten och ordertypen, två kostnadsfria färdigheter som det här kapitlet och nästa finns till för att bygga in.