ESG och hållbara ETF:er

Familjerna, från lättast till tyngst

Sorterade efter hur långt de rör sig från ursprungsindexet:

1. Exkluderingsfilter (”SRI-lite”, ESG Screened-familjen). Tar bort kontroversiella vapen, tobak, termiskt kol över vissa trösklar samt bolag som bryter mot FN:s Global Compact. Typiskt resultat: 95–99 % överlapp med ursprungsindexet och avkastning som följer det inom några tiondels procent. Det här är standarden för de flesta ”ESG”-versioner av vanliga index, och ärligheten kräver att man säger det rakt ut: det är nästan samma fond.

2. Best-in-class-viktning (ESG Leaders, ESG Enhanced). Behåller alla sektorer men överviktar bolag med högre ESG-betyg inom respektive sektor. Konstruktionen är sektorneutral, vilket bevarar ursprungsindexets form men ändrar vilket oljebolag eller vilken bank du äger. Avvikelsen är måttlig; avkastningsskillnaden mot ursprungsindexet ligger kring någon procent per år åt endera hållet.

3. Strikt SRI (best-in-class med djupa nedskärningar). Behåller bara ungefär den högst rankade fjärdedelen enligt ESG-betyg, tillsammans med hårdare exkluderingar. Nu äger du en tydligt annorlunda portfölj: ofta 100–400 aktier i stället för 1 400, med verkliga sektor- och faktorvikter (strukturellt lite energi, mycket teknik och quality). Avvikelsen är stor, och avkastningshistorien det senaste årtiondet är till stor del historien om just de här vikterna.

4. Klimatspecifikt: Paris-Aligned Benchmarks (PAB) och Climate Transition Benchmarks (CTB). EU-reglerade kategorier med föreskrivna egenskaper: en omedelbar minskning av koldioxidintensiteten mot ursprungsindexet (50 % för PAB, 30 % för CTB) plus en dekarboniseringsbana på 7 % per år. Det här är regelstyrda maskiner för successiv dekarbonisering, och kravet på en bana innebär att portföljen måste fortsätta förändras år efter år. Ingen annan familj har den strukturella egenskapen.

5. Tematisk hållbarhet (ren energi, vatten, cirkulär ekonomi): egentligen inte det här kapitlet. Det är kapitel 47:s temafonder med ett grönt ämne, och de beter sig som koncentrerade sektorsatsningar eftersom det är vad de är.

Kostar det avkastning eller tillför det avkastning? Det ärliga svaret

Tre slutsatser, var och en med sin brasklapp:

1. Den teoretiska utgångspunkten är en liten kostnad. Att begränsa investeringsuniversumet kan inte höja det teoretiska maximumet; ett filtrerat universum är en delmängd. Om det spelar någon praktisk roll vid 95 % överlapp är en annan fråga: på steg 1 gör det uppenbart nästan ingen skillnad.

2. Det faktiska utfallet är i stort sett jämnt, med en stor sektorasterisk. ESG-fonder höll i bred mening jämna steg med sina ursprungsindex under 2010-talet (många gick bättre) och släpade sedan efter tydligt 2022. Båda fakta har samma förklaring: strikta ESG-portföljer är strukturellt underviktade energi och överviktade teknik och quality. Den kombinationen vann i ett årtionde och förlorade kraftigt under energiåret 2022. Läser man noga är 2019 års litteratur om att ”ESG överavkastar” och 2023 års litteratur om att ”ESG underavkastar” till stor del samma observation mätt vid olika punkter i en sektorcykel. Därför är bokens linje att strikt ESG är en faktor- och sektorsatsning med en etisk motivering och bör dimensioneras som en sådan.

3. Riskhanteringsargumentet är mer försvarbart än alpha-argumentet. Kvalitet i bolagsstyrningen har en respektabel evidensbas som indikator på nedsiderisk, och exponering mot klimatomställningen är en verklig långsiktig risk för vissa affärsmodeller. ”Det här minskar vissa svansrisker” är ett starkare påstående än ”det här tjänar mer”, och det är det seriösa praktiker brukar göra.

Greenwashing, oeniga betyg och verklig påverkan

Tre obekväma strukturella fakta måste stå i varje ärligt ESG-kapitel:

• Betygsinstituten är djupt oense. Korrelationen mellan stora ESG-betygsättares poäng för samma bolag har uppmätts till omkring 0,4–0,6 (jämfört med ~0,99 för kreditbetyg). Olika ramverk väger olika saker: fondens ”ESG” är en leverantörs uppfattning, redovisad i metodiken.
• Etiketter har lett till tillsynsåtgärder. Europeiska reglerare (SFDR:s artikel 8/9-regim och ESMA:s riktlinjer för fondnamn) har tvingat hundratals fonder att omklassificera sig eller byta namn när etiketterna sprungit före innehaven. Den tillsynen är ett gott tecken för systemet och ett dåligt tecken för vad som tidigare såldes.
• När du köper aktier på andrahandsmarknaden finansierar du ingenting direkt. Ditt köp flyttar befintliga aktier mellan investerare; bolaget får inga pengar. Kanalerna till verklig påverkan är indirekta och genuint omdiskuterade: effekter på kapitalkostnaden i stor skala samt stewardship (röstning och ägardialog). Därför är den seriösa impact-frågan för en indexinvesterare inte ”vilken fond exkluderar mest?” utan ”hur röstar min fondleverantör med sina aktier?” Kapitel 87 går igenom den frågan fullt ut, och den undviks påfallande ofta i ESG-marknadsföring.

Ett räkneexempel

Nils vill att kärnan i hans globala aktieportfölj ska utesluta vapen och kol och frågar om han ska byta till en strikt SRI-fond.

• Kontroll av steg 1: ESG Screened-versionen av hans index exkluderar exakt det han nämnde, äger ~1 320 av 1 400 aktier, har 98,6 % överlapp, TER +0,05 % och femårig TD mot ursprungsindex −0,1 %. Hans uttalade värderingar uppfylls; portföljen är i princip oförändrad.
• Kontroll av steg 3: den strikta SRI-versionen äger 380 aktier, 24 % teknik mot ursprungsindexets 18 %, nära noll energi, och dess femårsutveckling avviker från ursprungsindexet med flera procent åt båda håll. Nils skulle ta en verklig sektorsatsning.
• Hans beslut: steg 1 i kärnan (värderingarna uttrycks, portföljen förblir intakt), och efter att ha läst avsnittet om stewardship noterar han leverantörens röstningshistorik som det som faktiskt skulle kunna spela roll för impact. Han avstår från steg 3, inte för att det är fel utan för att han inte vill ha en omärkt sektorsatsning i kärnan. Om han ville äga omställningstesen säger kapitel 61 att den hör hemma i en dimensionerad satellit.

Den uppdelningen: värderingar i kärnan, satsningar i satelliterna och stewardship som impact-frågan, är hela kapitlets metod.